Brandskolan – världen ur en brandingenjörs ögon

Nu är det äntligen dags att introducera de nördigaste bitarna – Brandteori! Detta blir det första av (många) avsnitt där vi ska fördjupa oss i allt från grundläggande teori till specifika brandfenomen och ekvationer för brandtekniska beräkningar. Vi kommer att börja med den berömda brandtriangeln – en enkel men informativ modell som förklarar de tre nödvändiga komponenterna för en brand. Men först vill vi göra lite reklam för en kommande händelse!

Julen är på väg…

…och vi vill så klart bidra på vårt vis till den härliga julstämningen. Det är med ett stort nöje som vi kan presentera årets Julkalender!

Flera av er följde kanske förra årets julkalender där vi tillsammans med våra kollegor Lena och Olle guidade er genom julens brandskydd i form av dikter, berättelser, lektioner och verkliga bränder.

Årets julkalender, och den första för Brandskolan, tar formen av kluriga korsord!

Den 1 december publiceras det första korsordet, följt av ett nytt varje dag fram till julafton. Varje rätt löst korsord avslöjar ett dolt ord. Lyckas ni lösa korsorden, och få ut det dolda ordet, kan ni även vara med och tävla om ett fint pris!

Tävlingen pågår till och med 31 december 2024, så ni har en hel månad på er att samla poäng. Rätt svar på samtliga korsord presenteras 1 januari 2025 och vinnaren av tävlingen koras kort därefter.

Mer information kommer 1 december.

Brandtriangeln – Grunden till all brandteori

Eld har fascinerat människan sedan urminnes tider. Den har värmt oss, lagat vår mat och drivit vår teknologiska utveckling framåt. Eld kan också vara en förödande kraft när den kommer utom kontroll. Vad är det då som gör att det kan brinna?

Svaret är rätt simpelt, det är nämligen tre grundläggande delar som krävs för att det ska kunna brinna. Dessa delar är bränsle, syre och värme, och tillsammans bildar de brandtriangeln. Plockar du bort en av dessa delar så kommer elden slockna, och det är detta som är grunden till släckteori.

1. Värme

Värme är den energi som krävs för att ett brännbart material ska kunna antändas och fortsätta brinna. Det kan exempelvis vara energi från solen, elektricitet, gnistor eller friktion. När ett brännbart material utsätts för tillräckligt mycket värme börjar det pyrolyseras, dvs omvandlas till gas. Det är denna gasen som reagerar med syret och antänder. När en eld har startat krävs oftast inte längre en utomstående källa för värme, eftersom reaktionen mellan pyrolysgaserna och syret avger värme.

2. Bränsle

Bränsle är vilket material som helst som kan brinna. Detta kan vara något så enkelt som trä, papper eller olja, eller mer komplexa material som plast eller kemikalier. Det är bränslet som pyrolyseras och reagerar med syre i luften för att skapa elden. För att en eld ska kunna fortsätta brinna längre stunder krävs att mer och mer bränsle tillsätts, eftersom det vid pyrolys och förbränning förbrukas.

3. Syre

Syre är den komponent som gör att en brand kan förbrännas. I atmosfären finns det cirka 21% syre, och det är tillräckligt för att en brand ska kunna fortgå. Ju mer syre som finns tillgängligt, desto snabbare kan förbränningen ske, och branden kan bli mer intensiv.

Hur används brandtriangeln i praktiken?

Som sagt är det brandtriangeln som ligger till grunden för allt brandskyddsarbete, och det är genom att minska eller helt ta bort en av delarna som vi kan minska risken för en brand, och släcka bränder som uppstår. Vi ska därför gå in liter på detalj i hur denna används i förebyggande syfte och vid släckning.

Förebyggande arbete

Det är just förebyggande arbete som är den vanligaste uppgiften för brandingenjörer, och det är detta vi utbildas i. Förebyggande arbete handlar om att identifiera potentiella risker för att en brand uppstår och vidta åtgärder för att antingen minska sannolikheten för att det händer, eller för att minska konsekvenserna vid en brand. Här följer några exempel på vanliga förebyggande åtgärder:

• Brandskyddsklassificering och materialval: Genom att använda material som är svårantändliga eller helt enkelt obrännbara i exempelvis byggnader kan man minska risken för att en brand växer sig stor och intensiv. Det kan exempelvis handla om att man använder gips i väggarna istället för träskivor. Gips har ett bra motstånd mot brand. Denna åtgärden kan kopplas till bränslet, där val av svårantändliga och obrännbara material innebär att man minskar bränslet för en potentiell brand.
• Brandtekniska installationer: Det finns en mängd olika brandtekniska system som syftar till lite olika saker. Det vanligaste systemet, som bör finnas i alla hem, är brandvarnare. Brandvarnare syftar till att varna för att en brand uppstått, så att personer i bostaden eller lokalen hinner utrymma innan de tar skada. Det finns också flera olika automatiska släcksystem som syftar till att begränsa brandspridning och släcka en brand. Dessa fungerar på olika sätt kopplat till brandtriangeln, ofta genom att kyla branden och på så vis ta bort värmen, eller genom att sänka syrenivån och på så sätt kväva branden.

Släckningsarbete

Kopplat till brandtriangeln är det lättast att prata om släckning eftersom hela teorin bakom släckningsarbete bygger på att man ska ta bort någon av delarna i brandtriangeln. Därför ska vi gå in på lite olika släcksystem och släckmaterial och utforska hur dessa kopplas till brandtriangeln.

• Brandfilt: En typ av släckutrustning som är väldigt bra att ha hemma är brandfilten. Det kan tyckas vara en simpel sak, men den är väldigt viktig när det kommer till små bränder eller bränder i kläder. Brandfilten är utformad i ett material som ska tåla höga temperaturer och som inte släpper igenom så mycket luft. När man stänger inne elden med en brandfilt förhindras dels ny luft från att nå elden, vilket minskar syrenivån och kväver denna. Brandfilten förhindrar även att värmen från elden sprids till andra brännbara material runtomkring, och begränsar brandens spridning.
• Handbrandsläckare med pulver: En annan bra släckutrustning att ha hemma är en handbrandsläckare med pulver. Skulle en brand ha hunnit växa sig för stor för att hantera med en brandfilt kan en handbrandsläckare med pulver vara en bra hjälp. När pulvret i handbrandsläckaren sprutas in i elden absorberar pulverkornen energin (värmen) i elden och kyler på så vis ner elden. Till slut finns det inte längre tillräckligt med värme kvar för att elden ska fortsätta brinna och slocknar därför.
• Handbrandsläckare med skum: En vanlig typ av släckutrustning i verksamheter där brännbara vätskor hanteras är skumsläckare. Skummet som sprutas ut ur släckaren sprider ut sig över det brännbara materialet (bränslet) och skyddar mot eldens lågor. På så vis plockas bränslet som krävs för eldens överlevnad bort och elden slocknar.
• Vatten: De flesta vet att vatten kan användas för att släcka de flesta bränder. Detta är för att när vattnet sprutas på elden absorberar vattnet värmeenergin i elden. Det är alltså genom att kyla elden som vattnet släcker elden. OBS! Använd inte vatten för att släcka brand i olja! Vatten som hälls på olja sjunker ner under oljan och förångas hastigt. Detta kan göra ett det blir en explosion när vattenånga kastar upp små oljedroppar i luften som hastigt förbränns.
• Grytlock: Istället för vatten är en effektiv metod för att släcka en brand i olja att sätta på ett grytlock. Genom att täcka över elden med ett lock stängs brandgaserna (röken) in i kastrullen. Röken fyller ut det instängda utrymmet och kyler elden, samtidigt som locket minskar inflödet av syre. Innan locket tas bort är det viktigt att man låter oljan svalna, annars riskerar man en ny brand när locket tas bort eftersom värmen finns kvar och nytt syre släpps in.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis används alltså brandtriangeln i vår vardag, både i och utanför jobbet. Att förstå brandtriangelns grundprinciper är A och O för att uppnå ett bra brandskydd, både det förebyggande och även då olyckan är framme.

Vi hoppas att en inblick till vårt första brandteoriavsnitt gett er mersmak och ser fram, liksom oss, för fler fördjupningsavsnitt framöver!

//Brandingenjörerna