Brandskolan – världen ur en brandingenjörs ögon

I dagens arbetsliv är arbetsmiljön en avgörande faktor för trivsel, säkerhet och produktivitet. Om man drar det till den yttersta spetsen är en god arbetsmiljö och ett fungerande systeamtiskt arbetsmiljöarbete skillnaden på att garanterat och säkert komma hem från jobbet efter ett arbetspass. Det kan tillexempel vara kunskap om att ha rätt typ av skyddsutrustning vid hantering av giftiga kemikalier eller arbete på hög höjd.

Som brandingenjörer kommer vi i kontakt med arbetsmiljön inom framförallt brand- och utrymningssäkerheten men även då det behöver upprättas särskilda zoner för explosiv atmosfär (ATEX) där man måste tänka på vilken typ av verktyg man använder och utrustning man har på sig. Vi tänker även på arbetsmiljön när vi utformar det byggnadstekniska brandskyddet, så som kortast möjliga sträcka ut från en byggnad från den minst lämpliga platsen eller att alla personer oavsett funkions- eller rörelseförmåga ska kunna ta sig till säker plats genom att optimera byggnadens utformning. En tillgänglighetsoptimering kan vara små men viktiga saker så som att minimera tröskelhöjder, sätta in dörrautomatiker på tunga dörrar eller att upprätta utrymningsplatser från de ställen där funktions- eller rörelsehindrade inte kan ta sig direkt till det fria.

Som projekterande brandingenjör är det främst AFS 2020:1 (arbetsmiljöverkets författningssamling) som kravställer nivån på arbetsmiljön med hänsyn till brand. Där ställs bland annat krav på utrymning, utrymningslarm, utrymningsskyltar, utrymningsplaner och släckutrustning. Trots detta ställs det stora utmaningar vid projektering då våra beställare ofta ställer sig frågande till nyttan med viss kravställning, framförallt de gånger där behovet idag inte nödvändigtvis kräver alla funktioner men där dessa fortfarande måste undersökas utifrån andra aspekter så som diskriminering eller framtida flexibilitet.

Men vi tar det från början, vad är systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivare ska planera, leda och följa upp arbetsmiljöfrågor på ett organiserat sätt. Målet är att identifiera och förebygga risker innan de leder till olyckor eller ohälsa. För brand- och utrymningssäkerhet innebär det att säkerställa att arbetsplatsen har ett skäligt byggnadstekniskt brandskydd både passivt och aktivt. Det passiva brandskyddet är delar av byggnaden som alltid fungerar och är oberoende av att någon behöver aktivera det, så som en brandcell. Det aktiva brandskyddet är delar av byggnaden som kräver en viss typ av uppmärksamhet eller system för att fungera, exempelvis automatisk vattensprinkleranläggning eller ett brandspjäll. Vidare ingår även en väl inarbetad strategi för utrymning som är känd för personalen via exempelvis en kombination av regelbundna utbildningstillfällen och verksamhetsanpassade utrymningsplaner.

Enligt Arbetsmiljöverket är SAM inte ett engångsarbete utan en kontinuerlig process under hela verksamhetens livstid. Denna process består i huvudsak av fyra steg:

1. Undersökning av arbetsmiljön
2. Riskbedömning
3. Åtgärder
4. Kontroll och uppföljning

För brand- och utrymningssäkerhet innebär detta att regelbundet kartlägga och bedöma potentiella brandrisker inom verksamhetsområdet, utbilda personalen inom brand- och utrymningssäkerhet, samt se till att nödvändiga åtgärder följs upp och underhålls samt att bestämmelser avseende brandskyddet inom verksamheten efterlevs. Denna metod är även känt som ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA).

Brandrisker och förebyggande åtgärder

En grundpelare i brandsäkerhet är att förstå de potentiella brandrisker som finns på arbetsplatsen. För vissa arbetsplatser, som tillverkningsindustrin, kan riskerna vara uppenbara i form av brandfarliga heta arbeten eller kemikaliehantering. Men även kontorsmiljöer har sina specifika risker, såsom felaktig hantering av elektrisk utrustning eller bristfällig brandskyddsutrustning.

Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet bör arbetsgivare regelbundet genomföra riskanalyser, där man identifierar områden eller utrustning som kan utgöra en fara. Det kan exempelvis handla om att granska följande:

• Elektriska installationer och apparater: Överhettade datorer, lösa kablar och igendammade kopiatorer kan orsaka kortslutningar och/eller överhettning till den grad att brand uppstår.
• Förvaring och hantering av brandfarlig vara: Företag som hanterar brandfarlig vara eller andra farliga kemikalier måste ha tydliga rutiner för säker förvaring. Under vissa omständigheter krävs det även att företaget måste ansöka om tillstånd för förvaring och hantering samt upprätta vissa klassningsplaner (ATEX) runt arbetsområdet.
• Levande ljus: Beroende på kontorets utformning, möblering och försäkringskrav är det vanligt att företag inför ett förbud mot levande ljus och istället införskaffar batteridrivna alternativ för att minska risken till uppkomst av brand.
• Brandfarliga heta arbeten: När ett arbete utförs med en metod eller verktyg på en arbetsplats som riskerar brand ställer försäkringsbolagen krav på att personen ska ha rätt typ av utbildning, ha gjort en riskbedömning av området samt upprätta ett särskilt tillstånd innan arbetet får genomföras. Denna kravställning heter SBF 506:1 och är något som Jonatan har stor erfarenhet av som tidigare instruktör inom området.

När riskerna har identifierats är nästa steg att implementera lämpliga skyddsåtgärder utifrån aktuells risk. Vanliga förebyggande åtgärder inkluderar att installera branddetektorer, montera rätt typ och omfattning av släckutrustning inom lokalerna och säkerställa att dörrar i brandcellsgräns stängs ordentligt. Tekniska lösningar är dock bara en del av arbetet.

Mänskliga faktorn och utbildning

En annan avgörande aspekt av brand- och utrymningssäkerheten är att utbilda verksamhetens personal. Det spelar ingen roll hur avancerad en arbetsplats brandskyddsutrustning är om personalen inte vet hur de ska agera i händelse av brand. En del av processen är därför att erbjuda regelbundna utbildningar och övningar utifrån verksamhetens unika behov och förutsättningar. En byggnadsentreprenör har exempelvis ett behov av att säkerställa personalens kompetens inom brandfarliga heta arbeten (SBF 506:1), brandskydd under byggtid och första hjälpen medans personalen på ett sjukhus är i större behov av HLR och utrymning med patienter. Trots att just dessa två verksamheter är väldigt olika så har båda exempelvis stor nytta av att kunna hantera släckutrustning och bör utbildas inom detta.

Följande utbildningsinsatser är viktiga:

• Brandkunskap: Grundläggande förståelse för hur bränder startar, sprider sig och hur man kan förebygga dem. En grundläggande princip som är bra att kunna är brandtriangeln. Brandtriangeln syftar till att ge en förståelse till hur de tre elementen som behövs för att en brand ska uppstå relaterar till varandra. De tre elementen är syre, bränsle och värme.
• Användning av brandsläckare: Alla anställda bör veta hur man använder en brandsläckare och när det är lämpligt att försöka släcka en brand själv. Här kan typ av brandsläckare skiljas åt med hänsyn till typ av verksamhet varpå typ av släckare även påverkar släckningsmetoden på branden. En pulversläckare har exempelvis oftast en bättre släckförmåga på längre avstånd jämfört med en kolsyresläckare som kräver att användaren tar sig relativt nära branden och siktar direkt mot basen av lågorna.
• Utrymningsstrategi: Det är viktigt att alla vet var nödutgångar finns och hur man tar sig ut från byggnaden på ett säkert sätt. Detta kan läras via exempelvis utrymningsövningar eller genom att studera en utrymningsplan. Utrymningsplaner är kravställda att finnas inom i princip alla miljöer där arbetstagare vistas och syftar till att med en enkel översiktsbild över lokalerna ge arbetstagaren information om var byggnadens utrymningsvägar, släckutrustning, larmknappar och liknande är placerade. På utrymningsplanen ska även information om samt en orienteringsritning som visar på var återsamlingsplatsen är. Återsamlingsplatsen är alltså den plats dit arbetstagarna ska ta sig vid ett aktiverat utrymningslarm.

Med andra ord är en kombination av utbildning och övning en avgörande del för att lyckas med det organisatoriska brandskyddet. Genom att simulera nödsituationer i lugna och kontrollerade miljöer kan man upptäcka potentiella brister i utrymningsstrategin, såsom låsta eller blockerade utgångar eller som vanligast att arbetstagaren ignorerar larmet och fortsätter arbetet som vanligt. Dessutom kan regelbundna övningar minska stress och förvirring om en verklig nödsituation skulle inträffa, då anställda redan har en klar bild av hur de ska agera.

Utrymningssäkerhet: Planering och implementering

När det kommer till utrymningssäkerhet är planering A och O. Utrymningsplaner bör finnas tillgängliga och synliga vilket oftast innebär att dessa är placerade i anslutning till huvudentrén eller i matsalen. Beroende på byggnadens utformning och verksamhetens behov kan det krävas flera utrymningsplaner utspridda dels inom planet men även minst en per våning. En bra och korrekt utformad utrymningsplan innehåller:

• Tydligt markerade utrymningsvägar samt väg till utrymningsväg
• Om inte alla utrymningsvägar är anpassade för personer med rörelse- och/eller funktionshinder ska dessa särskilt markeras
• Information om placering av släckutrustning, larmknappar, hjärtstartare och liknande
• Plats för återamlingsplats utanför byggnaden, både beskrivet i text samt visualiserat på en situationsplan
• Information om var du som läsare befinner dig
• Information om hur DU ska agera vid konstaterad brand eller aktiverat utrymningslarm
• Teckenförklaring som förklarar symbolerna på utrymningsplanen

Som brandingenjörer ser viofta att utrymningsvägar samt väg till utrymningsvägar är blockerade på ett eller annat sätt. Då utrymningsstrategin och därmed personernas säkerhet för liv och hälsa förutsätter att alla inarbetade delar av brandskyddet är nåbara och fungerande är det viktigt att dessa vägar alltid är fria från hinder och inte låst på sådant sätt att man kan öppna den i nödsituation. Från vår erfarenhet att döma är det sällan som detta är ett avvägt val för att äventyra säkerheten utan snarare en konsekvens av okunskap inom verksamheten med ursäkt om att det aldrig brinner eller att ”vi behöver använda platsen framför dörren till annat” som gör att det är möblerat eller på annat sätt belamrat så att utrymningsvägen blir obrukbar. En sådan lösning fungerar alla dagar förutom den dagen då branden är ett faktum – den dagen kommer en sådan lösning resultera i katastrof och i värsta fall även dödsfall vilket det finns flera exempel på över åren som gått. För att undvika detta är en regelbunden utvärdering av verksamhetens brandskydd samt uppföljning av detta avgörande för en säker arbetsplats. Det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet kontrollera att bland annat utrymningsvägar är fria och att dessa inte blockeras eller är låsta.

Vikten av uppföljning och kontinuerlig förbättring

Som ovan stycken har introducerat kan man dra slutsatsen om att en säker arbetsmiljö och därmed ett fungerande brandskydd inom verksamheten handlar om att följa upp det arbete som har gjorts. Brandskyddet och utrymningsstrategin kan inte vara statiska; det måste anpassas när arbetsplatsen förändras. Till exempel, om en arbetsplats byggs ut eller omstruktureras, kan nya brandrisker uppstå eller befintliga utrymningsvägar bli otillräckliga.

Det är här en kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare, skyddsombud och de anställda kommer in. Regelbundna genomgångar av brandskyddet och utrymningsstrategin är nödvändiga för att upptäcka nya risker och se till att allt fungerar som det ska. Detta kan inkludera:

• Årliga revisioner av det systematiska brandskyddsarbetet
• Regelbundna kontroller av brand- och utrymningslarm, utrymningsskyltar och släckutrustning
• Återkommande utrymningsövningar eller annan relevant utbildning

Att ha en plan är en sak, men utan kontinuerlig granskning, uppföljning och kontinuerlig förbättring blir planen snabbt irrelevant.

Sammanfattning

Systematiskt arbetsmiljöarbete inkluderar många delar där brand- och utrymningssäkerheten är en av dem. Det systematiska arbetsmiljöarbetet syftar till att uppnå en trygg och säker arbetsplats med mål om att varje arbetstagare ska kunna vara trygg på jobbet, komma hem till sin familj och att trivas i den miljön som råder oavsett om det så är att bära rätt typ av skyddskläder, montera fallskydd eller att utbilda personalen. Genom att regelbundet identifiera brandrisker, utbilda personalen och implementera en fungerande och för verksamhetens ändamål effektiv utrymningsstrategi kommer arbetsgivare inte bara uppfylla sina juridiska skyldigheter, utan också bidra till en säkrare och tryggare arbetsmiljö. Byggnadens brandskydd är en dynamisk process som kräver ständiga förbättringar och engagemang från alla inblandade likväl för mig som projekterande brandingenjör i byggstadiet till varje unik arbetstagare, företagets skyddsombud och arbetsgivaren på högsta nivå.

Som brandingenjör ser jag ett tydligt samband mellan välgenomtänkt arbetsmiljöarbete och minskade brandrisker i den dagliga verksamheten. En arbetsplats som tar sin brandsäkerhet på allvar och investerar i både tekniska lösningar och mänskliga resurser är en arbetsplats som är rustad för att hantera oväntade händelser, med minimal risk för liv och egendom.

//Brandingenjörerna