Brandskolan – världen ur en brandingenjörs ögon

Utrymningsvägar är en av de mest kritiska komponenterna för säkerheten i en byggnad och ska finnas så att människor snabbt och säkert kan ta sig ut vid en nödsituation. Hur utrymningsvägar utformas och hur många utrymningsvägar som behövs i en byggnad regleras av flera olika regelverk, främst i Boverkets Byggregler (BBR). I detta inlägg ska vi lära oss mer om vad en utrymningsväg är, vilka generella krav som gäller och hur du kan känna igen dem för att vid en nödsituation kunna hitta ut.

Vad är en utrymningsväg?

En utrymningsväg är en väg som leder ut från en byggnad eller en del av en byggnad till en säker plats i det fria. Med ”säker plats i det fria” menas att man kommit ut till en plats där du kan röra dig fritt bort från byggnaden, exempelvis en gata utanför. En utrymningsväg kan till exempel vara en dörr i fasaden, ett brandtekniskt avskilt trapphus med dörr till det fria i markplan eller en utvändig trappa. En utrymningsväg kan även vara en brandtekniskt avskild korridor inom en byggnad som leder ut till det fria. Bilderna nedan visar några exempel på hur en utrymningsväg kan se ut.

Med brandtekniskt avskild menas en yta där branden inte kan spridas till inom en viss tidsram.

Utrymningsvägar kan se ut på många olika sätt och beroende på vilken verksamhet de betjänar finns det olika krav på både utseende och funktion. Allt detta beror på hur många personer som förväntas använda utrymningsvägarna, vilken förmåga personerna har att sätta sig själva i säkerhet och hur väl de kan förväntas känna till lokalen de befinner sig i. Exempelvis ska utrymningsvägar från ett shoppingcenter klara av att hantera många fler personer än från en mindre hörnbutik.

Grundläggande krav på utrymningsvägar

Utformning av och antal utrymningsvägar i en byggnad bestäms som sagt av flera faktorer, varav de viktigaste är personantal och verksamhetstyp.

BBR ställer flera specifika krav på utrymningsvägar, som berör deras utformning, placering, dimensionering och säkerhetsfunktioner. Här är några av de viktigaste punkterna:

1. Antal utrymningsvägar

En byggnad måste vanligtvis ha minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från varje utrymme där människor vistas. Detta är för att minimera risken att en väg blockeras av brand eller rök. Det ger även större flexibilitet för personer att välja den väg som är säkrast i en nödsituation.

Dock kan vissa utrymmen, till exempel små bostäder eller kontor, ha särskilda undantag och tillåtas ha endast en utrymningsväg. Ett sådant undantag ställer extra krav på byggnadens utformning så som hur långt man tillåts behöva gå till utrymningsvägen samt hur många personer som får vistas i lokalen.

2. Maximala gångavstånd

För att minimera risken att en brand stänger inne personer i en byggnad regleras avståndet som personer i byggnaden måste gå för att nå en utrymningsväg. Vilket avstånd som tillåts beror på byggnadens användning och risknivå. Avståndet minskas i byggnader med verksamhet som innebär en högre risk för brand, exempelvis vissa industrier, eller där många personer som förväntas ha dålig lokalkännedom vistas, exempelvis i nattklubbar.

Det vanligaste tillåtna gångavståndet är 30 meter och gäller för de flersta offentliga verksamheterna så som butiker, teatrar och resturanger. I verksamheter med högre risk för brand eller med högt personantal som beskrivet ovan gäller ofta 15 meter. Det finns också lokaler där ett högre avstånd accepteras med hänsyn till att bland annat personer förväntas ha god lokalkännedom, exempelvis på kontor eller i bostäder. Här tillåts personer normalt gå 45 meter till närmaste utrymningsväg.

3. Öppningsbredd och kapacitet

Utformningen av utrymningsvägar bestäms utifrån hur många personer som förväntas utrymma en viss väg. Korridorer, trappor och dörrar behöver vara tillräckligt breda för att släppa igenom ett tillräckligt bra flöde av personer så att det inte uppstår kö och trängsel. I mindre byggnader med till exempel bostäder accepteras alltså smalare korridorer och dörrar än i exempelvis shoppingcenter eller arenor som rymmer stora folkmassor.

Grundregeln är att en dörr till en utrymningsväg alltid ska vara minst 0,80 meter bred, och att korridorer, trappor och andra vägar som leder fram till dessa ska vara minst 0,90 m breda. I lokaler med fler än 150 personer ökas minsta tillåtna bredd till 1,20 meter för både dörrar, trappor och korridorer. Utöver detta ställs även krav på en minsta totala bredd där alla utrymningsvägar i lokalen räknas in. Vid beräkning av vilken total öppningsbredd som behövs tas även hänsyn till om en av utrymningsvägarna blockeras.

4. Dörrar i utrymningsvägar

Dörrar som används som en del av utrymningsvägen behöver kunna öppnas snabbt och enkelt i en nödsituation. Dörrens öppningsriktning är viktig för att motverka köbildning när dörren öppnas. Normalt ska dörrar som används vid utrymning alltid öppnas utåt i utrymningsriktningen, dvs att man kan trycka dörren framför sig. Dörren får inte heller vara för tung att trycka upp och utgångspunkten är att det ska krävas mindre än 150 N tryck mot dörren för att den ska gå upp.

Dörrar som används för utrymning ska även vara försedda med beslagning som tillräckligt enkelt öppnar dörren. Vilken beslagning som behövs baseras framförallt på hur många personer som förväntas vistas i lokalen. En grundläggande regel är att dörrar som används för utrymning inte ska behöva låsas upp med nyckel eller andra redskap för att kunna användas. Exempel på olika beslagning är vred med ett trycke, nödbeslag (även kallat 179-beslag) eller panikregel.

5. Skyltning och belysning

Skyltning av utrymningsvägar fyller flera syften, men det viktigaste är att du snabbt ska kunna hitta ut även om du inte känner till hur lokalen är utformad. Skyltarna ska placeras synligt, dvs normalt högt placerade, och vara tillräckligt stora för att man ska kunna utläsa symbolerna. I de allra flesta fall ska även skyltarna ha belysning, så kallad nödbelysning, som fungerar även om det skulle bli strömavbrott. På så vis är skyltarna synliga även när den normala belysningen slocknat. En vanlig lösning är att bygga in belysningen i skylten och förse den med batteri så att den kan fortsätta lysa i minst en timme efter att den vanliga strömmen gått.

Nödbelysning kan i vissa fall även bli aktuell för att personer i lokalen ska kunna utrymma säkert. Detta gäller exempelvis arenor och shoppingcenter där en stor mängd personer ska ta sig ut. Här nedan visas några exempel på hur skyltning till utrymningsväg samt nödbelysning kan se ut.

Sammanfattning

Vi kan konstatera att utrymningsvägar kan se ut på lite olika sätt, men att de finns där och är utformade på ett korrekt sätt lägger grunden för personsäkerheten. Nödsituationer kan uppstå, och då kan vi vara trygga med att vi kommer kunna ta oss ut till säkerhet. Så nästa gång du går och handlar, se dig omkring och se om du kan identifiera utrymningsvägarna, då vet du var du ska ta dig om något skulle hända.

Tack för att ni läst detta inlägg!

//Brandingenjörerna